Friskare vatten i Selångersån genom sensorteknik
Sweco har tillsammans med Brons Digitala Innovationshub genomfört en innovationssprint där man med hjälp av sensorteknik undersökt nya metoder och processer för att mäta vattenkvaliteten i vattendrag. Under sprinten placerades IoT-sensorer ut på olika platser i Selångersån för att på så sätt under en längre period kunna mäta, analysera och följa förändringar i miljön – allt i realtid.
Bakgrund till innovationssprinten
– Bakgrunden till innovationssprinten utgår från en vision om friskare vatten i Sundsvalls vattendrag där man dels har kommunens medborgare i fokus men även de miljömål som finns för det här vattendraget, berättar Lars Oscarson, Innovationsledare på Bron Innovation.
Idag sker all insamling av data från kommunens vattendrag helt manuellt och processen är både kostsam, tidskrävande och har utmaningar kopplade till arbetsmiljö då det ibland kan vara direkt riskfyllt att ta proverna. Datainsamling från Selångersån utförs av MittSverige Vatten & Avfall som en del av deras recipientkontroll. Tidigare utfördes stickprovtagning årligen men sedan 2015 görs det endast vart sjätte år.
– Det finns alltså ingen provtagning som vi kallar miljöövervakning med syftet att klassificera och följa miljön i Selångersån. På grund av stora intervall mellan de manuella mätningarna försvårar även avsaknaden av data uppföljningsarbetet och möjligheten att proaktivt arbeta med åtgärder och riktade insatser för att minska olika verksamheters miljöpåverkan på kommunernas vattendrag, berättar Hannah Styf, miljökonsult och marinbiolog på Sweco.
Det finns krav på Sverige, och alla övriga medlemsländer i EU, att nå god ekologisk status i samtliga vattenförekomster senast 2027. För att kunna följa upp och klara de målen behövs dagens mätmetoder förbättras.
Projektet inleddes med en kartläggning av vilka som har behov och intresse av denna typ av data samt var det idag finns en kunskapsbrist. Under innovationssprinten har många varit involverade, förutom Sweco och Bron Innovation har Sundsvalls kommuns miljökontor och MittSverige Vatten & Avfall varit delaktiga.
– Det finns idag två typer av övervakning, miljöövervakning för att följa miljötillståndet över tid och recipientkontroll som möjliggör att en verksamhet kan ha koll på sina utsläpp. Men all övervakning är kostsam och förhoppningen är att sensorteknik både ska ge ett bättre dataunderlag och vara mer kostnadseffektivt, berättar Hannah Styf.
Foto: Evelina Ytterbom
– Fördelen med sensorer är att datainsamlingen sker i realtid och under en längre period. På så sätt kan man hålla koll på aktuella mätvärden som exempelvis temperatur, pH och en mängd andra olika parametrar, vilket skulle kunna göra det möjligt att direkt upptäcka och snabbt kunna agera vid ett eventuellt utsläpp. Men sensorerna gör det också möjligt att uppmärksamma förändringar över tid och möjliggör ett mer proaktivt arbete, berättar Elinor Orell, miljökonsult på Sweco.
Utmaningar och lärdomar
Projektet har haft stort fokus på det praktiska. Hur installerar man sensorerna? Hur underhåller man dem? Hur vet man att de mäter som de ska? Hur får man hela kedjan att fungera?
– Att verifiera den stora datamängden som sensorerna samlat in har visat sig vara mer resurskrävande än vi hade trott, berättar Elinor Orell.
En annan lärdom är att det är viktigt med kvalitetskontroll.
– Det behöver vara enkelt att komma åt sensorerna för att underhålla dem och placeringen är viktig både för att ge representativt data, skydda sensorerna från stöld samt möjliggöra provtagning under vintern, förklarar Elinor Orell.
– Att i denna innovationssprint fått jobba med en möjlig teknik för att åtgärda ett problem vi ofta stöter på i våra uppdrag har varit kul och även utvecklat tankar i våra ordinarie projekt. Det har även inneburit en positiv samverkan över både teknikområden inom Sweco och med andra verksamheter och Mittuniversitet, berättar Hannah Styf.
– I förlängningen kan man med hjälp av den här tekniken och den data den genererar utveckla nya tjänster och produkter som skulle kunna leda till en förbättrad vattenkvalitet och bidra med nytta till vårt samhälle. Egentligen är bara fantasin som sätter gränser när det gäller att hitta nya sätt att använda IoT, avslutar Lars Oscarson.
Nyfiken på att höra mer om innovationssprinten?
Missa inte webinaret den 17 mars kl 9:00-10:00 då vi gästas av Hannah Styf, Elinor Orell och Jonas Jernunger från Sweco. De kommer dela med sig av resultatet och de lärdomar och insikter som denna innovationssprint har lett till.
Digital Innovationshub Västernorrland
Innovationssprintar är ett av de verktyg som Bron erbjuder genom projektet Digital Innovationshub Västernorrland, där målet är att fler nya digitala innovativa tjänster ska utvecklas. En innovationssprint är en strukturerad och effektiv problemlösningsmetod som tar projekt framåt på kort tid. Detta genom att tillsammans med olika kompetenser forma problemet, generera idéer och hitta lösningar på det.
Projektet finansieras av bland annat Region Västernorrland och Europeiska regionala utvecklingsfonden.
